Hur fan ska en göra för att inte vara stressad hela tiden?

Hej på er. Hur mår ni? Vad gulliga ni är som kommer in och håller utkik efter nya inlägg här, trots att det har ekat tomt ett tag nu. Jag är inne på vecka tre av extremt dåligt mående och efter att ha haft ett par månader med bättre mående känns det lite extra tungt faktiskt. Yrseln är tillbaka i nästan full styrka och jag är så spänd i axlar, nacke och käke att smärtan gör mig extremt trött och på dåligt humör. Huvudvärk har jag börjat få också och det brukar jag nästan aldrig ha förutom vid migrän. Ångesten gör att mina händer och mun är bortdomnade nästan konstant och jag vaknar upp med hjärtklappningar varje dag. Det bultar och bankar så hårt i bröstet att hela kroppen vibrerar. Jag har ingen ork till någonting. On top of everything fick jag min första panikattack på flera månader i söndags. 
 
Kiropraktorn hävdar d-vitaminbrist igen, vilket leder till ännu sämre mående utöver det som orsakas av stress. Vårdcentralen hävdar bara stress. Jag själv hävdar att "det inte är så farligt och blir nog bättre snart" och vägrar både sjukskrivning och medicin. Jag har dock bokat in en tid hos sjukgymnast för att få hjälp med att åtminstone kunna andas ordentligt och så ska jag få träffa en ny psykolog. Allting tar ju bara så lång tid. 
 
Jag kämpar på och försöker hålla lågan uppe. Gör allt jag kan för att inte stressa upp mig, men till och med idag när jag är ledig har jag redan blivit stressad som fan flera gånger (men även lyckats varva ner lite mellan gångerna, så det är ju faktiskt framsteg). Ja, många av er vet väl hur det kan vara, haha. Jag blir så trött på mig själv. 
 
Här har ni en liten update om läget i alla fall. Jag återkommer när jag orkar, vilket KAN vara inom en relativt snar framtid så länge jag inte börjar må ännu sämre. Just nu längtar jag mest till på torsdag nästa vecka när jag och Martin tar vårt pick och pack och sticker till Köpenhamn. 
 
Ta hand om er!